På förmiddagen idag så besökte jag stuphälla. Ängesbäckens största fall. Det är riktigt mäktigt, speciellt nu då vårfloden är i full gång. Det var ett mäktigt dån som mötte mig och Dajna, som jag hade med (i koppel förståss). Men en tråkig nyhet är att jag såg att de avverkat skogen som man tidigare passerade på vägen dit. Som tur var hade de sparat sista biten så kring bäcken var det fortfarande gammelskog, men ett stort hygge är en trist syn ändå.
Nu ser det ut så här, istället för
Så här.
