Det är fler än hundarna som upptäckt att det lönar sig att vara kring matbordet när Klara äter. Så fort Lillstrumpa hör att vi sätter oss vi bordet kommer hon springande. Ofast sitter hon under lillans stol och norpar åt sig vad som kommer ner. Och det brukar kunna vara en hel del, för Klara vill numera helst själv stoppa sin mat i munnen.

När vi har någon hund inne däremot föredrar Lillstrumpa att sitta på en stol. Där har hon noga koll om något hamnar under bordet och hunden missar det. Jag kan inte låta bli att tycka att denna katt ser så lustig ut och hon äter verkligen allt. En dag hade jag ställt en skål med kokt brysselkål på köksbänken. Och när jag kom tillbaka var varenda en borta. När jag frågade Nils så sa han att han sett att katten åt upp dem, en efter en. Och naturligtvis gjorde han inget åt det för Nils avskyr brysselkål, något som jag däremot tycker är gott.

Här sitter hon och spanar