Vi har riktigt mysiga morgonrutiner nu för tiden jag och töserna. Vi har nämligen utökat antal innevånare på vår lilla gård och det första vi gör innan frukosten är att titta till alla och ge dem mat och vatten.

Att ha barn är sannerligen inte alltid en barnlek för föräldrarna, men man får en alldeles speciell känsla när man ser dessa små tulta omkring och försöka hjälpa till.

Tuppen Herman och hönorna Hallon, Godis, Höna Pöna, Rosa och allt vad de nu heter. Det är lite som en dröm för mig att äntligen ha höns. Inte har de gjort rätt för sig och värpt så mycket ägg men de är lite unga ännu som det kommer nog snart.

Klara hjälper till att pumpa vatten till grisarna, fast pumpen är rätt trög så det brukar inte gå så bra.

Tre fina grisar. En blandning av vanlig gris, linderö och en gnutta vildsvin. Fina och trevliga är de!

Barnen tycker verkligen om att titta på när grisarna mumsar.

Speciellt Sofie, jag får nästan slita henne därifrån under högljudda protester.

Sen får vår gosiga kanin Kitty komma ut på grönbete i hennes utebur.

Och ibland tar Klara ut henne på promenad, med min översyn förstås. Och Sofie tycker att Kitty har så mjuka öron så hon kan inte låta bli att känna lite.