Vargcirkus

Snart vet man knappt vad som är upp och ner i denna vargcirkus. Ren parodi på svensk politik. Är det så här svensk rovdjursförvaltning kommer att gå till i framtiden? Och det gäller ju en enda varg! På tisdagen läser jag dessa vettiga ord av Maria Ågren generaldirektör Naturvårdsverket och strax därefter kommer nyheter om att vargjakten stoppats av Förvaltningsrätten i Stockholm.

Rovdjuren och framförallt varg är en fråga som engagerar många. Men vargdebatten har gått helt överstyr. Hot, personangrepp, falska anklagelser, diskriminering och påspädda fördomar. Personligen tycker jag att det faktiskt är hemskt att vi lever i ett samhälle där en artikel om att en varg ska avlivas får fler ångande kommentarer än en artikel om att människor dör ensamma på äldreboenden på grund av personalbrist. Att vissa kan tycka att det är helt okej att uppmana att skjuta ner en helikopter med besättning för förhindra en skyddsjakt av varg utan att nämvärt fundera kring att då skulle minst två människor dö på kuppen. Att en enda varg får kosta fyra miljoner kronor i sövningar och flyttningar, bevakning, ersättningar till samebyar (vargtiken har ensam rivit 26 renar sedan varghanen avlivades och medför en nästintill omöjlig renskötsel i området) samt all kostnad och tid för överklaganden och beslutprocesser hit och dit.

En enda varg får kosta över fyra miljoner kronor. Medan en ambulans som kostar
ca 1,5-2  miljoner kronor per år och som räddar LIV/MÄNNISKOR några mil från det område där vargen befinner sig dras in. Jag vet att det är olika budgetar och system m.m. men i det stora hela tyder det på en snedfördelning någonstans. Är vargen är viktigare än människorna på landsbygden? En vettig rovdjursförvaltning måste vara förankrad där rovdjuren finns för att vara hållbar och det behövs en ordentlig socioekonomisk utredning i vargfrågan. Dessutom kan ingenting fungera om varje beslut överklagas och ska prövas i domstol fram och tillbaka.

Någostans och på något sätt måste båda sidor mötas. Det går inte att förespråka en nollvision irån jägarhåll, det kommer aldrig att gå igenom eller fungera i debatter. Själv anser jag att Jägareförbundets ståndpunkt om en stam 150 vargar är fullt acceptabel. Likaväl måste bevarandesidan/vargförespråkarna inse att vad en stor vargstam skulle få för konsekvenser, ta ett helhetsansvar och bland annat inte slösa skattepengar på en massa överklaganden och inse att inte alla vargar kan leva. De som ställer till med för stora problem måste avlivas. Människor på landsbygden som drabbas av vargen och människor med en mer jordnära verklighet i sina åsikter i denna fråga börjar allvarligt tröttna på krånglig byråkrati och akademiker och vargvänner som mestadels bor i städer som styr över frågor de inte har någon naturlig förankring i.